Spridda tankar

Centret för livslångt lärande och Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa hade lyckats samla mycket intressanta föreläsare till konferensen. ABC-projektet, som finansieras av RAY hade inom samma konferens. Journalisten Niklas Hyland berättade på förmiddagen om sin dyslexi. Hur han var frånvarande från skolan för att "läskliniken" dit han hänvisades tog bort honom från modersmålslektionerna vilket i sin tur gjorde att han inte utvecklades. Han fick dåligt självförtroende, satt hemma och såg på TV - och blev mycket allmänbildad. Hur han återfick sitt självförtroende via skateboarden, hur han hittade sin nisch som journalist.. det var otroligt intressant och tänkvärt att höra.Han visade också olika filmsnuttar som han gjort om dyslektiker, om olika behandlingsformer som sägs kunna bota dyslexi... Jag tyckte det var verkligt lärorikt. Michaela Pörn, Anna-Brita Slotte och Mikaela Björklund presenterade metoder för att göra undervisningen i engelska och finska meningsfull i g

Konferensen Lärande 2010 pågår nu under två dagar på mitt jobb. Dagen inleddes med Mikael Kurkiala som talade om "Fadime dödades för att hon var kvinna?" Något riktigt svar på frågan fick vi aldrig, men han talade mycket tänkvart om vad som är nedärvt i vårt beteende, vad som är vår kultur, integrering av andra kulturer, främlingsfientlighet... Det går inte att referera hans föreläsning - den måste höras. Han är SÅ bra föreläsare. Har aldrig hört honom förr, men var mycket imponerad. Den andra programpunkten som tilltalade mig idag var Anne Uppgård som tillsammans med tre universitetsstuderande svarade på frågan om dyslektiker kommer för lätt undan vid universitet. De tre studerande som berättade var oerhört ambitiösa och hade olika strategier för att klara av svåra tentamensböcker. De presenterade olika hjälpmedel, bl.a. en "see-pen" som lär kosta ca 80 euro. Den kan man koppla till datorn och scanna in text på datorn så att det blir text som man kan redigera och f

Denna vecka har jag tillbringat på Norrvalla för att bli en bättre arbetstagare. Har motionerat, varit på undersökningar, föreläsningar....Underbar personal på Norrvalla och gruppen var otroligt bra. Vet inte vad jag väntat mig, men knappast en så här bra grupp. I går kväll var vi på teáter i Vasa, Sofi Oksanens "Utrensning". Den var grym. Så till den grad grym att det kändes rent overkligt att komma från "institutionen" Norrvalla och sitta och se på teatern. Pjäsen var bra. Eftersom jag inte läst boken, tog det ett tag innan jag fattade vad det hela handlade om. Det var en stark upplevelse, så stark att jag tror jag måste ta itu med boken. Vanligtvis vill jag ha något roligt om jag går på teater, Utrensning var definitivt inte en sådan pjäs. Skulle knappsat ha gått och sett den om det inte varit för min Norrvallagrupp. Nu är det bara att återgå till vardagen. Jobb och hemskötsel. Men otroligt vad en vecka i total avslappning kan göra gott. Jag var hur pigg och gla

Ja, striden går gällande pakkoruotsi, större utbud av språk osv. Hörde en dag i radion en finskspråkig tyckte att det blir för jobbigt med tre språk för sådana som inte tycker om språk. Vi finlandssvenskar har alltså en stor förmån: vi börjar med finska, sedan engelska och så kan vi välja ytterligare ett språk i åttan. Vanligt i finska kommuner är tydligen engelskan och så svenskan på sjuan. Motivet skulle alltså vara att det är för jobbig för barn i lågstadiet att läsa två språk. Jag undrar om det inte finns ekonomiska motiv bakom åsikten. Sedan var det tal om den nya timfördelningen. Farhågorna om hur det skulle gå att genomföra ett bredare språkval i kommuner med många små skolor. Jag är ingen vän av nätbaserad språkundervisning. Jag tycker man lär sig bäst genom att vara fysiskt tillsammans. MEN det finns ju redan erfarenhet av samarbetsprojekt i gymnasierna. Hämeen ammattikorkeakoulu har vuxenundervisning som är helt nätbaserad. Man ska vara på plats på föreläsningarna - men de sä

Aldrig tidigare har jag följt med Idol. Jag har sett ut som ett frågetecken när folk debatterat huruvida Kalle eller Agnes eller Erik ska vinna. Fame Factory följde jag med för många år sedan. Då var orsaken att Fredrik Furu och Johan Becker var med. Hade aldrig hört någon av dem sjunga innan, men bara för att de var österbottningar följde jag med hela programserien. Nu är vi där igen. Denna gång är det Idol. Sedan jag såg Elin och Geir gå vidare har jag hängt framför TV:n eller gått in och kollat webbsidorna efter varje skede. Och nu är de bland de elva bästa. Fantastiskt, säger jag. Geir måste ju vara som en pappa för gänget. Men oj, vad han är proffsig. Och ändå verkar han ödmjuk. Själv skulle jag säkert (om jag vore i hans kläder) fräsa åt juryn och säga att de ju är bara barnrumpor....Men givetvis, går man in i en lek som Idol, så ska man ju vara ödmjuk. Jag tycker det är jätteroligt att Finland får visa att de har en ung dam som kan mäta sig med de svenska idolerna.Geir är ju no