Vecka 5 är slut

-
Sista dagen i vecka fem.... En vanlig dödlig skulle vara oerhört tacksam över att få ha så lyxigt som jag, ytterligare en vecka ledigt. Men så här är det: Jag har jobbat många år statligt och kommunalt. Så länge att jag har 38 semesterdagar. Av dem tar jag ut 30 på sommaren, alltså sex veckor. Då återstår åtta dagar till vintern. Och de dagarna försvinner kring julen och så kanske det återstår någon futtig dag för skärtorsdagen och valborgsmässoafton eller till mammas läkarbesök eller liknande. Därtill har jag bytt till mig 6 lediga dagar av semesterpengen. Den semesterpeng jag nog skulle ha behövt, med tanke på att vi ska börja hyra bostad åt Nizze 1 inför studierna på våren. En beväring kan inte själv betala hela hyran om det inte börjar komma något bostadsstöd.  Men, i alla fall. Eftersom jag bytt till mig extra ledigt så har jag alltså ytterligare 6 dagar att ta ut i samband med Nizze 2:s studentexamen.  Så nu har jag förklarat varför jag har så mycket ledigt.

Förra veckan gjorde jag och Herr Nizze årets semesterresa. Vi besökte sonens kommande lägenhet i Olars. En trea, som han ska dela med en kompis. Ca 6 km från studieplatsen. Vi bodde på Radisson BLU i Otnäs, för att insupa miljön. Herr Nizze fick magen i olag, så vi gick och la oss kl. 20 på kvällen. Blev ingen utforskning av området. Jag har varit där tidigare, för många år sedan på kurser och språkcenterdagar - men jag kom inte ihåg mycket av området.

På tisdagen åkte vi för att hälsa på goda vänner. En av mina bästa vänner från studietiden. Hon har fått ALS. Efter besöket där kan jag säga, att jag borde sluta gnälla över mycket jobb, litet jobb, stress, damm i hörnen... Jag borde bara vara glad och tacksam att vi alla fått vara friska så här länge. Denna underbara, intelligenta, godhjärtade familj... det känns så orättvist. Tänk, att vara bunden till rullstol, enda kommunikationssättet är att visa ja, nej... skriva bokstäver med vänster hand...(när man är högerhänt). Och beroende av att resten av familjen ställer upp. Jag önskar verkligen styrka till denna familj... Och att jag själv ska förstå hur bra jag fått ha det så här långt.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Utvärdering av YAZIO-appen

-
I slutet av förra året försökte en god vän få mig med på en 73-dagars utmaning. Man skulle använda produkter tillverkade av bär som plockats i Lappland. Och så i Nya Zeeland. Vi diskuterade aldrig vad de kostade, för målsättningen var att jag skulle bli friskare. Inte köpa något. Men jag har googlat på företaget och sett att priset för den utmaningen skulle ha varit 2-3 euro om dagen. Dessutom säger jag vanligen "blaha, blaha" när folk försöker övertyga mig om att jag behöver vitaminer elle Omega 3 eller liknande. Det gjorde jag nu också. Inte direkt. Men i princip. Säkert kan det vara bra, men en marknadsföring som är för bra för att vara sann, biter inte på mig. Även om den kanske är sann. Jag går bara inte igång på sånt. Jag måste alltid ha en inre motivation. Komma på saker själv. Ingen ska försöka övertala mig.  Då går jag i lås. Jag måste få ta reda på och testa själv. Så är det med makens solenergiprojekt, som jag var väldigt sur på i början. Det är jag inte längre. Fö
Läs mer

Bra ursäkter?

-
Under alla mina år, har jag börjat bli van vid en massa ursäkter när det gäller varför man inte kan/vill/har möjlighet att delta i kurser med obligatorisk närvaro. Likaså har jag hört alla möjliga förklaringar till, varför man inte kan hålla en deadline. En ursäkt brukar vara att kursen är dålig, dvs. läraren är dålig. OK. Jag har själv i mina dagar gått kurser som jag inte varit särskilt förtjust i. Tyvärr är livet sådant. Man får ta en del man inte gillar för att hitta guldkornen. Kyssa många grodor innan man hittar prinsen, heller hur det nu var. Nå. Hur som helst. De bästa ursäkterna brukar vara de som jag kan identifiera mig med: a) jag har familj hemma, b) jag bor långt från studieorten c) jag jobbar heltid. Nu är jag i den situationen att jag kunde tänka mig att använda ursäkterna a, b, och c. Jag försökte redan på skoj (dock inte med den lärare jag nu haft), vid matbordet på jobbet. Kollegan sa: "Jag tycker nog att studenten ska överväga att gå kursen ett annat år."
Läs mer

Semester i covid-19-tider

-
Jag har haft 6 veckor semester. Det kändes förstås lite konstigt att börja semestern, när man suttit hemma och jobbat sedan mitten av mars. Men nog har det varit semester i alla fall, trots att arbetsrummet är vårt sovrum. Vi har hemestrat. På midsommaren hade vi i vanlig ordning knytkalas med våra vänner. Jag har varit med mamma till tandteknikern ett par gånger. Vi har varit och hälsat på min kusin i Larsmo. Jag har träffat väninnor från studietiden. Väninnor som bor på Åland, i Tammerfors, i Pargas och i Helsingfors. Pojkarna är hemma. Maken har pop up antikvariat. Jag har bakat bullar och semlor. Plockat lite hallon. Vinbären står i tur nu, när arbetsveckan ska inledas. Storstädat hos mamma. Här hemma blev det inte storstädat. Mycket bastubadande. Kall och regnig juli, men desto torrare och varmare i juni. Hemester är helt OK.
Läs mer